Jag har pratat på telefon med vad som förmodligen kommer att bli min nya husläkare, hon verkar trevlig. Det var lite om mina mediciner och om mina värkande muskler. Jag har ju börjat lite lugnt på gymmet igen och det tyckte hon var bra och så ska jag boka ny tid hos sjukgymnasten. Om det inte blir bättre på några månader så skulle jag ringa tillbaka och förhoppningsvis så utreder de värken då. En sak i taget (som jag säger till mig själv hela tiden).
Foten blir bättre och bättre och den är jättefin. Nu börjar svullnaden lägga sig och man ser att knölen är borta. Jag är så himla glad så jag kan inte beskriva det! När den andra foten är opererad och båda fötterna är läkta så ska jag köpa ett par skridskor. Jag vill åka både utförsåkning och skridskor sen när mina fötter går ner i pjäxorna. Jag vill till och med åka längdskidor så ni kan ju tänka er (om man har gått i skola i norrland så förstår man vad jag menar här, många gympatimmar har man släpat sig runt längdskidspåret). Men mest av allt så vill jag ut och springa. Att springa ute är underbart. Min kropp och mitt huvud kräver ordentlig fysträning för att jag ska må bra och jag älskar att vara utomhus (förutom när det är jättevarmt och mycket sol).
Nu är det dags för mig att sova. Jag ska träffa mamma imorgon, vi ska hitta på något på dagen och sen ska vi äta middag och titta på mellon.
Mitt knep just nu för att koppla av är att sticka och att läsa Alexander Solsjenitsyn. Jag obsessar på ryssland och gulag och gamla sovjettiden när det gäller litteratur just nu.
Musik för kvällen är soundtracket till Bladerunner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar