Inatt var första natten på riktigt melatonin. Jag kan inte säga om det hjälper än för jag gissar att det tar några dagar att börja verka (som circadinet gjorde). Jag hoppas att det kommer att fungera. Vad jag också hoppas är att jag kommer kunna gå ut och ta en öl eller ett glas vin utan att behöva välja mellan det och sömnen.
Funderar fortfarande över skolan. Jag vet, jag ska inte stressa upp mig. Jag måste ta en sak i taget men ibland är det svårt, särskilt när allt och alla verkar kräva min uppmärksamhet på en gång. Jag måste lära mig att prioritera samt att stå emot när kraven står mig upp i öronen. Men det är så svårt, det är en stor sorg för mig att jag inte kan ge mitt allt i skolan. Jag tänker ofta på var jag hade varit om jag inte haft det som jag har haft det. Tänk om jag hade blivit klar med min master för 4 år sen, tänk vilken chans jag kan ha missat på grund av detta. Jag har förlorat så många år. Det gör ont men jag får inte låta denna sorg hindra mig ytterligare, det är den inte värd.
Jag har dragit ut på att kontakta min mentor och min sjukgymnast för att jag känner att jag inte hinner med, jag har dåligt samvete över detta men vad ska jag göra. Jag får säga till mig själv att jag ska ta det lugnt för jag vet ju vad som händer annars. Jag är relativt nyopererad god dammit ingen kan begära att jag ska gå på 110% än!
Kaffe är en bra idé nu, sen ska jag börja med middagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar