Orkar inte...

Jag är så trött på folk, jag orkar inte med just nu. Idag känner jag för att krypa in i min lägenhet och aldrig komma ut igen, bara kommunicera genom datorn och bara sitta och läsa och bli elak och bitter. Jag försöker och försöker att kallprata och hålla igång kontakter men jag förstår inte hur det fungerar om man inte har en gemensam sak att prata om. Jag är inte ens intresserad av att hålla kontakten med de flesta men jag vet att jag borde för att det är så man gör men vad kan de överhuvudtaget ha att erbjuda mig? Om jag skulle få alla delar av vad jag är intresserad av så skulle jag behöva ha så många kontakter så jag skulle bli ännu mer rörig i huvudet. Varför är människor så svåra att förstå? Varför är de inte logiska och pålitliga?

Nu har facket pratat med min arbetsgivare om min lön och de ursäktade sig och sa till facket att det var jättepinsamt och att det blivit något fel i någon profil och att det hade hamnat fel och så men till mig har de knappt sagt någonting. Regionschefen som pratade med facket har inte förklarat till mig, han ville ha en återkoppling idag men han har inte hört av sig. Det visar ju vad det här betyder för de som arbetsgivare. Och ska jag vara ärlig så får jag inte ihop förklaringen heller.

Var på möte på Handikappcentrum på universitetet idag också och sa vad jag tyckte och förklarade att de uttryckt sig mycket kränkande i e-mail. Jag förklarade hur jag kände inför det här och inför det faktum att jag ändå var beroende av dem för bli klar med mina studier. Hur som helst så har vi pratat igenom det här och vi ska göra upp en plan så att jag ska bli klar. Men hon fattar inte vad hon gjort fel, det märks. Eller så försökte hon släta över det. "Jag vill inte älta bakåt, jag vill se framåt", "Missförstånd görs så lätt man ska inte lägga så stor vikt vid det". Själv menar jag att det finns en klar gräns för när man gått över gränsen och i sådan här fall handlar det om beroendeförhållande och då är gränsen ännu tydligare.

Idag känner jag för att bli som Sheldon i Big Bang Theory.  
Idag orkar jag inte vara förstående och positiv.
Idag vill jag bara skita i allt.

Om jag ändå kunde ha katt.
Om jag ändå kunde hitta någon som jag kan ha en givande diskussion med, någon där jag kan få ventilera mina tankar och inte behöva hålla tillbaka av rädsla för att bli sedd som ett freak. Jag vill inte vara en nickedocka som stryker alla medhårs av rädsla för att bli sedd som ett freak eller en mindre värdig människa.

Nu är jag trött, nu ska jag gå och lägga mig. Det känns bättre imorgon...