Mina farhågor gällande min värk och den nya diagnosen har redan besannats. Än en gång har jag ingenstans att vända mig vid akutfall med värktoppar. Nej, jag har inte hört ett ljud från doktorn på smärtmottagningen trots att jag ringt upp igen idag. Jag tror inte att h*n kommer att ringa över huvud taget. Påminner mycket om problemen med magen. Man får ingen akuthjälp om proverna inte visar något, sjukvårdens "syns inte, finns inte mentalitet" i ett nötskal. Jag är så less, jag är så trött. Och inte får jag den medicin som jag behöver heller för Gud förbjude, man kan ju bli beroende *suck*. Hur var det nu med att bryta värkcykeln så att jag kan röra mig så att värken lindras genom det? Hur många olika varianter av åsikter har jag inte hört genom åren? Ja, åsikter... för ibland tvivlar jag faktiskt på att det jag får höra inne i diverse undersökningsrum faktiskt är fakta. Jag tror att mycket är personliga åsikter och funderingar. Jag har tagit upp begreppet "vetenskap och beprövad erfarenhet" tidigare. Som akademiker med ca. 10 år av studier på universitetsnivå så vet jag precis vad det betyder. Jag visste att det skulle bli så här men det är ändå svårt att acceptera att jag inte kan få hjälp för att jag har diagnoser som har låg status inom sjukvården.
Jag har haft på riksdagsdebatterna nu på eftermiddagen för de har tagit upp kulturpolitiska frågor. Åsikter och röstfiske, urkassa talare och personliga åsikter (igen) *djup suck*. Kulturpolitik är en hjärtefråga för mig men jag blir så besviken när jag hör hur okunniga en del människor är när det gäller att se samband och att resonera. Kultur är mer än tillgång till teatrar och musiklektioner. Kulturbranschen är som vilken bransch som helst, den kan inte vara gratis. Kulturbranschen är redan extremt subventionerad och ska den subventioneras mer är i alla fall jag rädd för att kvaliteten sänks markant. Det är människor som arbetar inom kulturbranschen, människor som behöver betala räkningar och försörja sig själva och sina familjer. Människor som i många fall gått långa utbildningar för att sedan inte få ett s**t för det mer än höga studieskulder, inte ens en anställning. Man kan inte lita på att eldsjälar ska göra arbetet. Kompetens är inte gratis och kompetens krävs för att hålla kvaliteten uppe. Tyvärr tycks kulturvärlden vara så avskiljd från den "riktiga" världen och ibland undrar jag om det inte till viss del är självvalt. Innan någon exploderar i ilska över vad jag skriver nu så ta i akt att jag är utbildad i ämnen inom kulturbranschen och jag har hållit på med olika aktiviteter inom kulturbranschen i stort sätt hela mitt liv. För att kunna diskutera kultur så måste man först och främst veta vad begreppet innebär. Om man ska diskutera kulturbranschen (observera att jag skiljer på kultur och kulturbranschen) så måste man vara insatt i den och det är inte alltid så lätt eftersom den är så extremt "pretto" så att till och med jag blir trött.
Nej, nu ska jag sluta skriva. Jag ska till mamma och äta middag.
Tror ni att doktorn ringer inom 15 minuter? Det tror inte jag. Vad är möjligheten att h*n stannar kvar efter att mottagningen har stängt för att ringa? Noll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar