Zebra

Jag är en fyrkantig kloss som man försöker pressa ner i ett hål gjort för runda klossar, en zebra i en värld där det bara bor hästar. Jag har försökt att lägga ner min man och måla över ränderna men färgen flagnar efter ett tag och alla tittar så konstigt när ränderna börja synas för då ser jag ju varken ut som en häst eller som en zebra och då kan ingen kategorisera mig. Om man mot all förmodan skulle lyckas pressa ner mig i det runda hålet så skulle det tyckas vara jättebra för alla andra men för mig så skulle det göra ont, för man måste ju såga bort hörnen för att lyckas pressa ner en fyrkant i ett runt hål.

Jag tycker om mina hörn och jag tycker om mina ränder men de är inte alltid accepterade. Hur ska jag kunna förklara att jag bara är sån här, att jag inte längre tänker be om ursäkt för att jag är född sån här? Jag vill vara fri att välja som alla andra men en zebra får inte välja fritt, en zebra ska tacka, ta emot och vara glad för vad han får. Men jag vill inte bli över. Jag vill skapa, leva, skratta och gråta som en zebra. Jag vill att mina eventuella barn ska vara stolta för att deras mamma är en zebra. Jag vill ha ett bra liv som zebra även om jag bor i en värld där det bara bor hästar.