Krångel...

Strul och krångel... Jag orkar inte med detta!
Mina händer fungerar dåligt nu och de gör ont och det är en vecka till jag ska få mina handskenor, kanske det blir bättre då.

Varför är människor så himla omöjliga? När jag berättar för mina släktingar så blir de förvånade och arga över hur dåligt vissa saker fungerar så det är inte jag som är kinkig, det fungerar verkligen uruselt. I min släkt är vi vana med ordning och reda och här där jag bor så verkar det som om alla hela tiden försöker lura varann och ingenting är säkert och i mitt liv så har jag inte ens kunna räkna med att kompisar stannar i mitt liv längre än ett par år. Det finns undantag naturligtvis. Allt detta får mig ofta att fundera på hur det vore att leva i min hemstad, i trygga norrland. Förut så tänkte jag att jag skulle sakna utbudet i Stockholm men nu handlar jag ju i alla fall det mesta från nätbutiker för butikerna här har ändå ingenting. Det som inte finns är det kulturella utbudet.

Men, egentligen så tror jag inte att det skulle göra någon skillnad var jag bor, människor är människor och jag är jag.