måndag 13 februari 2012

Fail igen

Skit! Jag säger bara: Skit! Jag känner mig än en gång som en mänsklig försökskanin. Fick ju melatonin, eller rättare sagt Circadin. Circadin ska tydligen vara samma som melatonin men, och här tycks det vara ett riktigt ordentligt MEN jag har spenderat dagen med att googla biverkningar på denna lilla tablett. Det sägs att melatonin är snällt och fint och att det har få biverkningar å sånt fint och bra MEN jag får ju biverkningar av allt och jag har nu börjat visa något som måste kunna jämföras med mani blandat med ångest. Jag, mani!?! Helt otroligt! Vad hittade jag när jag googlade då? Jo, det tycks vara en stor skillnad mellan melatonin och circadin, i alla fall hos npf-are. Har läst genom en lång tråd på ett AS-forum där majoriteten fick bra effekt av melatonin men som får stora problem med circadin. Vad som gör det hela ännu krångligare är att läkare måste söka licens för att få skriva ut melatonin och det tycks vara olika beroende på läkare, bostadsort osv. om man får licensen beviljad. Jag har försökt få tag på min behandlare hela dagen idag men inget svar... igen. Jag blir galen (galnare? Take me to the funnyfarm galen? Nej, förhoppningsvis inte än). Vad ska jag göra nu då? Jaga BA med blåslampa imorgon också (måste tyvärr om jag vill ha hjälp någon gång i år). Men ikväll då? Vissa på forumet försökte krossa tabletten för att slippa depotefekten men jag ser inte hur det skulle kunna hjälpa mig från att få ångestmani. Varför är de så j***la tröga inom psykiatrin? Fattar de inte att medan de går och drar och gissar så blir vi bara sjukare och vi som försöker ha ett någolunda normalt liv sumpar chans efter chans till att få det. Problemet med melatonin verkar vara att man måste testa circadin först innan man kan ansöka om att få rent melatonin. Men... bra... verkligen, toppen... laborera mer med våra liv tack (aspare kan vara ironiska, tro mig).

Har fått Valdoxan (tror det var det) förslaget också. Snygg broschyr, inga biverkningar osv. osv. MEN slå upp det på FASS, read it and weep. Circadin skulle enligt farbror doktorn och BA inte ha några vanliga biverkningar MEN i bipacksedeln finns det visst vanliga biverkningar som exempelvis viktökning (som jag redan är livrädd för, så-pass-att-jag-själv-är-rädd-för-att-en-ätstörning-står-och-väntar-på mig-runt-hörnet-livrädd). Vadoxan har naturligtvis också biverkningar. Generellt resonerar jag så här: Om ett preparat har verkningar så har det också biverkningar. Med tanke på att jag fick min AS-diagnos vid 33 års ålder så kan ni ju tänka er vad massa roligt jag har fått knapra och vilka spännande effekter detta har haft på min kropp. Att jag dessutom är väldigt läkemedelskänslig gör ju det hela ännu roligare (än en gång visar jag prov på att aspare kan vara ironiska).

Vad vill jag nu med detta inlägg? Ingenting. Jag behöver bara skriva av mig lite. Jag vill inget hellre än att slippa psykiatrin för den får mig att må piss. Psykiatrin är i mina ögon inte pålitlig (här är jag nog typiskt aspig, jag fixar inte fixandet och trixandet och jagandet och väntandet som det innebär att ha kontakt med psykiatrin). Hela jag är ett lapptäcke av nödlösningar, det är inte konstigt att jag inte kan sova på nätterna, att jag ibland inte kan gå utanför dörren, att jag ibland inte kan ringa de institutioner som för närvarande håller mitt liv och min hälsa i sin hand. Jag var inte sjuk från början, jag behöver inte vara sjuk. Jag är född lite annorlunda MEN (det finns alltid ett men) i våran fyrkantiga värld så passar man inte in om man befinner sig i någon av svansarna på normalfördelningen.

Nej, nu orkar jag inte spy galla här mer. Jag ska duscha och sen ska jag skypa med mamma, och sen ska jag se om jag kan få sova inatt (med eller utan circadin, jag har inte bestämt mig än) för jag måste hänga på telefonen i morgon bitti och börja jagandet efter BA för att säga att circadin ger mig ångestmani.

Whish me luck

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar