När jag sitter och googlar min diagnos och letar bloggar för att leta efter tips på hur andra hanterar sina liv så får jag mest träffar där de som skriver är långtidssjukskrivna eller har förtidspension och som mest går runt och enligt mig gnäller på sin situation utan att göra någonting åt den. Jag känner inte någon som helst samhörighet med dem. Jag ser inte mig själv som en person som aldrig kommer att kunna fungera tillsammans med andra i normala situationer, jag vill inte gå hemma bara för att det är svårt för mig ute i världen. Jag får väl lära mig att hantera situationen som alla andra, det kan inte vara helt omöjligt. Man får jobba lite men det är nödvändigt om jag vill klara av att leva ett bra liv. Men ibland är det svårt, mycket svårt och då hade det varit bra att få råd. Jag tror att jag har hittat en blogg där personen som skriver resonerar lite som jag, situationen är något annorlunda men det är skönt att kunna läsa att det finns de som inte ger upp samtidigt som de inte förnekar situationen. Jag har inte läst så mycket i den bloggen än men jag ska följa den.
Idag är en sån där extra jobbig dag, jag städar (supernödvändigt just nu) och tvättar och jag borde göra en hel del andra saker men det får jag nog prioritera bort. Samtidigt så är jag jättetrött och irriterad. Min dator är lika aspig som jag så kombinationen av alla små saker är optimal. När jag är klar idag ska jag köpa en pizza till middag så jag slipper laga mat, sen ska jag göra en omgång av min supergoda musli. Sen ska jag titta på True talent och sen gå och lägga mig tidigt. Det är nog vad mitt huvud kan klara av idag.
Nya tag imorgon, med ren tvätt och nystädad lägenhet =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar