Ord från en trött hjärna

Har satt upp hyllor i helgen, 2st små ovanför dörren till köket och sen min fina stringhylla. Det blev väldigt bra. Sen tyckte kära mor att min mikro var alldeles för gammal och skruttig och att hon skulle köpa en ny till mig så vi åkte till onoffs utförsäljning. Jag köpte en plattång och ett fodral till mitt nya DSi också. Tetris har varit min räddning nu när jag har varit hemma. Jag börjar känna mig bättre, saknar jobbet och börjar få tillbaka lusten att plugga men jag är obeskrivligt trött och har ont överallt. Funderar på om jag ska göra ett nytt försök med statistikkursen till hösten, jag har kommit in på samma kurs men som kvällskurs och på halvfart, det borde gå bättre eftersom jag behöver jobba samtidigt och jag slipper vara på universitetet på dagtid. Funderar på hur jag ska finansiera det bara.

Kanske är det dumt att envisas med att söka kurser hela tiden när jag samtidigt ska ta itu med mina gamla rester, jag hör ofta kommentarer som "men när är du klar?" och "man ska ju slutföra också" och vad ska jag svara på det? Att jag inte har samma utgångsläge som dem? Hur ska de kunna förstå det? Jag har ingen lust att förklara mig för något sådant, det har de inte med att göra.

Det är nytt utgångsläge för mig nu och jag vet inte riktigt hur omgivningen reagerar på det. Jag vet inte heller vad som kommer att hända, kanske mitt liv blir lite lättare att leva (jag hoppas det). Vad jag vet är att jag inte vill falla in i en stereotyp. Jag vill ha ett liv! Mitt liv. För tack vare min annorlunda hjärna så kan jag uppleva vad vanliga NT inte kan uppleva. Mer av allt, vackert och fult men också underbara strukturer. Strukturer i allt. Det är därför som jag måste fortsätta pluggandet, för att kunna få referensramar så att jag kan sätta ord på dessa strukturer. Så att jag kan översätta det språk min hjärna talar till det språk min mun talar.